Tung tid...
Letar fortfarande febrilt efter lusten och orken. Vet att den finns någonstans bakom hörnet, och ibland skymtar den också igenom... Tur att det ändå fortfarande finns glädjeämnen i livet, som barnen, solen, ljuset, fågelsång, vinden mot ansiktet, bäckporl, en fuktig hundnos....
Lyssnar med jämna mellanrum på Frank Ådahl - gråter lite, men tänker att "du ändå finns hos oss".
Och så ikväll fick jag återigen en hälsning från dig... Sökte på texten på "Jag är med dig" och hamnade direkt på dikten här nedanför (tagen ur Svenska dikter):
Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är Jag, Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Kalla mig vid mitt vanliga namn.
Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
Ändra inte Ditt tonfall,
Håll sorgen borta från Din röst.
Sluta inte skratta åt våra genensamma små skämt.
Skratta som vi alltid har gjort.
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
Uttala det som ingenting hänt, sorglöst
Utan spår av skuggor.
Låt livet gå vidare med samma innebörd som
tidigare.
Det går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår
gemenskap.
Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du
inte längre kan se mig.
Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
Allt är väl.
Forfatter: Ukjent
Och jag kan lova dig...det går inte en dag utan att du finns i mina tankar, och bland våra minnen, som vi skrattar till pratar om och minns....<3
Som vi sa: - Du finns alltid i mitt hjärta, som jag i ditt...
Lusten å orken har liksom fisit av och gråten vill aldrig riktigt ta slut, allt känns lite fjuttigt och man vill välja bort mycket struntgöra...sorg ter sig ju olika men gör alltid fruktansvärt ont. Men så mitt i allt tränger verkligheten och livet på,det fina och fantastiska runt omkring oss som kan ge oss kraft/mod att orka gå vidare en dag i taget. Minnen dyker upp och ger påminnelsen om att Leif vill att vi alla ska ha det bra. Med dessa minnen samt diverse trix från andra sidan är han med oss varje dag och vi gläds åt att den djupa vänskapen vi funnit i varandra fortfarande består. Vi står vid Din och barnens sida, varje litet ögonblick i samvaro är viktigt för oss! Hjärtekramar
Lusten å orken har liksom fisit av och gråten vill aldrig riktigt ta slut, allt känns lite fjuttigt och man vill välja bort mycket struntgöra...sorg ter sig ju olika men gör alltid fruktansvärt ont. Men så mitt i allt tränger verkligheten och livet på,det fina och fantastiska runt omkring oss som kan ge oss kraft/mod att orka gå vidare en dag i taget. Minnen dyker upp och ger påminnelsen om att Leif vill att vi alla ska ha det bra. Med dessa minnen samt diverse trix från andra sidan är han med oss varje dag och vi gläds åt att den djupa vänskapen vi funnit i varandra fortfarande består. Vi står vid Din och barnens sida, varje litet ögonblick i samvaro är viktigt för oss! Hjärtekramar
Det är väl inte konstigt om du saknar ork och lust Mona.....du är otrolig.... en så positiv människa som kan se det fina du har omkring dig och glädjas åt det. Jag började lyssna på musiken men jag klarade inte av hela......otroligt fint.
Kramar till dig/Karin
Både sången och dikten är så fina! Underbara texter som går rakt in. Så skönt att du trots allt också orkar se det fina du har omkring dej. Många varma tankar går till dej. Kram! Kerstin
