Jag lyckades :)

 Tänk att jag lyckades komma med i kampen om en plats på utbildningen som jag så gärna velat gå i Vansbro. I morse så låg det ett kuvert i brevlådan...och jag blev alldeles skakis när jag såg vartifrån det kom. La det på köksbordet och tänkte att : -Nä' tänk om jag fått avslag, jag väntar tills jag ska fika innan jag öpnnar det...Så med dunkande hjärta och kallsvett i pannan...*skämtar bara*...satte jag mig ner för att "glutta" i kuvertet. Och YESSS!!!! Där stod att du bereds plats på utbildningen. Så den 3 november i höst sätter jag mig "på skolbänkten" igen...eller rättare sagt det är inte det jag kommer att göra. Visserligen är det studier, MEN det är studier på halvfart, distans under 2 år OCH dessutom utförs internaten till stor del UTE i naturen *kanon*. Tror knappt det är sant! Så om allt nu går vägen så kan jag om drygt 2 år kalla mig Naturhälsopedagog också :-)
Kram på er/
Mona

Bröllopsdag


Looooong time, no see (eller hur det stavas *hehe*) Hursomhelst, så har det återigen förflutit en hel del tid sedan jag skrev...som vanligt... MEN dagen till ära tänkte jag att jag bör lägga ett inlägg. Vi har nämligen 6-årig bröllopsdag idag. Och firar minsann SOCKERBRÖLLOP, så sött, så sött så.

- Så tack min älskling för dessa år som hittills gått som man och hustru *pussar på dig* -
 
Och så kan jag passa på att berätta för er andra, att jag påbörjat en resa framåt min kommande 40-årsdag. Tänkte nämligen mig att fira den några kilon lättare, än dagsläget bjuder. Så för den som är sugen att hålla kolla på hur det fortskrider så håller jag till även här i Monizz Lya Så hjälp mig gärna med muntra tillrop *hehe*. DET lär ju behövas för att behålla motivationen. Jag kan ju bara kallt konstatera att: - det är ingen konst att gå ner i vikt, utan konsten sitter i att stanna där sedan (Jo-Jo-bantare som man är...SUCK)

Ha det gott, kram på er i sommaren/
Mona


Ett hjärta av sten...

Nu har det återigen gått en massa dagar...ja, om inte veckor sedan jag sist gjorde ett besök här för att lägga ett inlägg. MEN det är märkligt...är det bara jag som tycker att tiden har en tendens att bara "rinna" iväg såhär när våren gjort sitt inträde och sommaren kommit för att stanna? Vips, så var det maj månad och, huj, så har det redan blivit juni. Månne detta vara ett ålderstecken *blink*... Säger som sonen: - "näää, skämta bara"
Börjar så smått känna att snart är det semestertid, vilket ska bli SÅ skönt. Stänger butiken några veckor i juli, för att ladda om batterierna. Men dessförinnan ska vi fira min älskade bror som nu stolt kan säga att han hamnar mitt i livet...för jag antar att han tänkte finnas kvar här tills han blir minst 100år. Det hade jag i alla fall tänkt mig att han ska...så det så =P

I kväll fick jag också ett spännande telefonsamtal, från en utbildning som jag sökt. Jag fick göra en telefonintervju *intressant*. Naturligtvis så kom jag på, sedan vi lagt på, massor av "smarta" saker som jag borde sagt. Men då var det ju så dag för det...hmrmmm. Varför är det alltid så? Ja, att alla smarta saker som man borde sagt, dyker upp i huvudet först när tillfället gått förbi. Ännu en världsfråga som någon borde komma på en lösning på... MEN nog om detta. OM jag mot förmodan skulle komma in (30st får plats via riksintag)... så kommer ni nog att få höra mera om detta. För jag är sååååå tänd på tanken att få gå denna utbildning. Och samtidigt har jag (som en riktigt god vän brukar förespråka att man ska ha) en tillit till att OM det är meningen så kommer jag in. Annars är det troligen så att det är menat att jag ska göra annat till hösten. Hur som helst: Fortsättning följer...
Kramen från mig!

538637-5

RSS 2.0