Monizz Ditt å Datt

Jag har fått vara med om något speciellt sedan jag sist gjorde inlägg här. I den utbildning som jag går, ska vi prova på ett antal olika metoder och sätt att närma oss naturen på, för att vi sedan ska vägleda andra i hälsofrämjande och rehabilitering i naturen. Varje gång vi är där på internat så händer det saker i både gruppen och med oss själva. Det är inte alltid som man vare sig upptäcker det, eller förstår det direkt. Den här gången skulle vi bl.a. få ta del av en utesittning, en metod som erbjuds genom företaget Naturakademin, och vi hade dess grundare Göran Gennvi som ledsagare. I kort så var det meningen att vi skulle vistas utomhus en natt, under bar himmel, och "ensam". Något som satte igång mina tankar i full snurr... JAG ENSAM --- I SKOGEN??!! Till saken hör att jag bär på en "hemlighet". Ja, inte hemligt för de som verkligen känner mig, men för gemene man är det inte riktigt officiellt. Jag har sedan barnsben varit väldigt mörkrädd. Ni kan ju bara gissa hur jag har fått kämpa för att hålla motivationen på topp, trots mina fasor. Så egentligen ända från i våras när det blev känt att vi skulle ligga ute i skogen, så har jag vänt och vridit på min fasa. Och när vi kom till internatet så kändes det ändå rätt okej.

Så blev det då dags, efter klockan 8 i måndags började alla att dra sig mot sina valda platser i skogen runtomkring Snöå Bruk, även jag givetvis. Mörkret hade redan infunnit sig, och det var lite fumligt att bädda klart för att krypa ner. Väl på plats i sovsäcken, satte jag mig för att börja reflektera över naturens betydelse för mig - släckte lampan och väntade på att skräcken skulle komma krypande --- o väntade --- o väntade. MEN det hände inget. Inget annat än att jag kände med hela kroppen hur jag liksom "omfamnades" av mörkret, och alla träden, och omgivningen runtom. Tänk att jag gått och burit på en rädsla för något som inte längre är aktuellt. Undrar just hur många andra farhågor man har som egentligen inte stämmer? Utvecklingen leder en framåt hela tiden, och det gör naturligtvis även att sinnet förändras. Att det ska behövas en natt ute i sovsäck för att fatta det =) I övrigt så kan jag ju berätta att efter midnatt så klarnade det upp och jag fick ta del av en helt underbar stjärnhimmel, OCH tre stjärnfall såg jag. Hann inte rikigt med att önska --- men jag har ju redan så mycket i livet!

Vinterbild från omgivningen på Snöå bruk. Jag låg en bit till vänster "om bilden" =)

Ha en riktigt skön dag, och kom ihåg att fokusera på allt du HAR istället för att ödsla energi på allt du INTE har!
Kram!