"Trollkona"
Trollslända - Släktet: Lilbellula
Du har en stor andlig gåva - använd den. Min gåva till dig är att ha en stark intuition.
Va? Jag? Hmmmm.... Måhända hänger det ihop med mina tankar om utveckling...Ja, bara tiden har svar. Åsså Trollsländan förståss =)
Bilden lånad från Wikipedia
Tills vi hörs - Var rädda om er!
DET gjorde min dag
Igår och i förrgår var inga höjdardagar... Låg på måndag och huttrade under en filt hela kvällen. Visade sig att tempen låg på 38,9 grader och en annan som är en riktig "fjutttempare" med normaltemp på en sisådär 36,3 grader, DÅ känns nästan 39 grader vill jag lova. Så under gårdagen var jag inte heller speciellt allert. Men så kom då idag, då jag inte riktigt vågade känna efter hur jag egentligen mådde i morse då jobbet kallade. Så "ovetande" om sjukdomsläge/eller icke, knatade jag iväg efter niotiden neråt byn. Solen sken från en nästan molnfri himmel och det kändes rätt OK. Så kom jag då någon kilometer (har ca.2,5 på jobbet) och mötte på en hund och dess matte, jag hälsar och kvinnan svarar: -Vilken härlig morgon vi har - åsså ler hon brett =) Tänk att den inställningen, och det leendet gjorde att även jag log hela vägen ner på jobbet...och gör det nog ännu, och har inget oförutsett inträffat under den kommande dagen så hoppas jag att leendet sitter kvar ända fram till kvällen.
Så tänk på det, ditt leende kan göra en annan människas dag!
Och bara för att jag är på så gott humör idag (...ja,ja det kunde kanske skett ändå...) så vill jag också dela med mig av en favoritartist: Ola Pettersson. Han har en helt enorm röst, sammetslen men ändå stark. Sökte på måfå i vintras på YouTube efter visor med Dan Andersson och ramlade då över denne sångare. Så om någon av er vet med er, eller får reda på om han kommer sjunga någonstans i närheten av min ort. HÖR DÅ AV ER TILL MIG! En sådan trubadur vill man inte missa =)
Himlars...
(lyssna här)
Himlen är oskyldigt blå
Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå
När vi växte opp lekte livet, vi var evighetens hopp
Det var helt självklart att var framtid skulle bli oförbrukat fri
Somrar svepte fram, jorden värmde våra fötter där vi sprang
Rågen gungade och gräset växte grönt, hela livet var så =
skönt
Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå
Frusna på en strand flög vi medan tiden flöt iland
Vi var barn som ingen ondska kunde nå, himlen var så blå
Nu tar molnen mark, jag var förblindad av att solen sken så stark
Men mina ögon kommer alltid le mot dig, kan det begäras mer av mig
Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små, det djupaste hav likaså
Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå
Bilden lånad från www.sjofartsverket.se
Sinnenas Promenad
Tänk vad dagarna börjar olika. I går morse hade jag en riktig AHA-upplevelse redan från morgonen. Promenerade till jobbet och plötsligt kom jag på mig själv med att jag hade alla sinnena på vid gavel. Det doftade både här och där, både gott men också ställen som luktade mindre gott. Rosor, hundkex, nyklippt gräs, och bensinångor från en trimmer. Sen alla synintrycken, främst all denna grönska, men även blommor - lila. Blåa, ljusblå, kornblåa, rosa, ceris, gula, vita ---åsså den gråa asfalten. Men märkligt nog så ligger den där som en lämpligt grå "kompis" till alla färgerna, och gör bara att allt det andra blir så vackert. Och så alla ljuden - fåglarna, kraschet under fötterna, grästrimmern som surrar, klockan som pinglar när tågbommarna fälls, tåget som smyger in på stationen och gnisslar lite vid inbromsningen. Ja, jisses vad man är lyckligt lottad som har alla sinnena i behåll. Där och då upplevde jag verkligen det som man kallar medveten närvaro.
I morse var det desto gråare ute... gick en runda med hunden - myggorna surrade ilsket. Molnen tycktes så nära att upplevelsen var att man nästan kunde ta på dem. Traskade sedan neråt jobbet, men i dag kändes varken färgerna, dofterna eller ljuden lika härligt påtagliga. Möjligen på grund av att det riktigt ljusa dagljuset inte ville infinna sig fullt ut. Och så, strax innan jag nådde jobbet -öppnade sig himlen och regnet öste ner. Och i skrivande stund, mitt på dagen fortsätter det regna oavbrutet *suck*. MEN jag antar att naturen behöver lite påfyllnad... Funderade under veckan på om fredagkvällen skulle tillbringas på Ånge Camping, då bl.a. Sarek (med "Haverösonen" Göran Månsson) kommer uppträda. Kan inte påstå att det just nu känns sååå himla lockande, att i regn och rusk ta sig bort till Campingen för att lyssna. Fast under kan ju ske =)
Ha det gott, i regn o rusk -eller bättre väder!
Hjälp
Men så kom jag till sans igen...ingen hybris här inte, och ingen hypokondri. Jag är frisk och tänker så förbli
--- så det så =)
Bilden lånad från Wikipedia
Men håll med om att de är bra nog läskiga!
Vicken tur!
-alltså vicken TUR att det inte är jag som har semester =) Man kan ju alltid hoppas att vädret väljer att stabilisera sig innan det är dags för mig att ta ledigt. (FÖRLÅT alla ni som faktiskt har semester nu och hett önskar bättre väder) Annars kan man ju alltid passa på att göra något annat inne om regnet förhindrar vistelse i solen. Spela spel, läsa en god bok, bläddra igenom olästa veckotidningar, städa (nääääähäää), titta på ännu osedda filmer, måla och rita, bygga pussel, trä ett halsband/armband eller två, sortera gamla foton och titta genom dem som redan sorterats, ligga på spikmattan, meditera, kanske t.o.m ta en gosestund med kära/käre vännen *hehe*...ja, you name it. Tiden är ju faktiskt full av möjligheter -vare sig det regnar eller inte. VAD gör du när regnet hindrar dig att vistas ute?
Inge gnäll o gny -utan rusta dig med paraply!
På återhörande....
Back on track
Nu har jag återvänt..från helt underbara 5 dagar i lugnets tecken. Trodde ett tag att jag dött och hamnat i paradiset... NÄ, skämt åsido. En vecka (5 dgr) såhär i hälsans och återhämtningens tecken har verkligen varit en lisa för själen. Om än det stundtals kändes ovant att vara i den situationen där man "bara" ska tänka på sig själv. Jag ser verkligen fram emot mina tre veckor (18 dgr) i augusti. En del verktyg har vi deltagare redan fått ta del av, andra kommer under hälsokursen i slutet av sommaren. Fram tills dess hoppas jag bara att jag klarar av att komma ihåg att använda mina förvärvade verktyg. OCH att jag faktiskt kommer mig för att ta EGO-tid. För det snappade jag upp... EGO, inte som i egoistisk. Nä utan EGO som i Egen God Omvårdnad. Fiffigt va? För det är ju de facto så att ingen tackar en för att man glömmer bort att faktiskt bry sig om sig själv också. Det enda som i slutligen sker i såna fall, är att man s.a.s. "bränner ljuset i båda ändar" och i värsta fall landar rejält i sjuksängen...
Vad som var så skönt för mig att påminnas om är att återhämtning inte alltid behöver handla om avslappning/avspänning och/ -eller meditation. Utan det kan ju i stället till exempel vara promenader. Ingen nyhet kanske, MEN en bra påminnelse. Så den här veckan har bilen hittills mestadels fått stå i "skamvrån". Åsså har jag nyttjat apostlahästarna. Motion och återhämtning i ett paket.
Maten däremot har jag inte anammat fullt ut från hälsohemmet. Där serveras endast vegetariskt. Här hemma har jag dock skärpt till mig beträffande både grönsaker och frukt och numera innehåller mina måltider betydligt mer av den varan. Dessutom försöker jag så gott det nu går att ta en frukt som mellanmål. Ibland kommer jag ihåg att äta "mellis", ibland inte. Men med små steg, i rätt riktning, så kommer det kanske av sig självt på sikt. Orken ska väl i alla fall kunna bli boostad när kroppen får antioxidanter... Hmmm...och ändå har jag återigen blivit förkyld och är jättetrött.. Ja, ja, Rom byggdes ju inte på en dag, så jag har kanske en bit kvar innan immunförsvaret är på topp. Men jag jobbar på det...var så säker =)
Bilden lånad från Allt Om Mat
Tills vi hörs, eller möjligtvis ses... Sköt om er i sommarvärmen...Sola förståndigt!
Kram!
Snart Midsommar!
Bilden lånad från Wikipedia
Hur som helst så hoppas jag att vädrets makter är snälla i morgon. Jag begär inte strålande sol och 30grader varmt, men snälla, snälla kan det åtminstone få lov att vara uppehåll. Är så trött på regnet nu. Och det blir genast så trist om man ska bli regnvåt under midsommarfirandet. Så är det någon som kan någon bra fint-väder-på-midsommar-bön, så sätt igång redan nu och be allt du bara kan. Kan bara berätta att som ett direkt svar på detta, så tittar jag precis ut och ser att det...Ja, just det...börjat REGNA här *suck*. Men då kanske det regnar ifrån sig innan morgondagen =) Själv ska maken och jag faktiskt förlusta oss genom att först frottera oss med goda vänner, för att sedan bege oss iväg på dans. Hederlig styrdans...precis som på den gamla goda tiden (nostalgi..). Dansbandet Shake som spelar på Haverö Hembygdsgård. Ska bli kul! Sedan får man väl blunda för att vi troligen är bland generationen "äldre" (när hände det egentligen?)
Hur som haver hoppas jag att ni alla får en riktigt härlig midsommar, oavsett hur vädret blir!
Kram!
GAAAHH!!!!
Vicken dag! Först och främst så landade en i mina ögon mycket skum faktura i brevlådan i morse. Från ett företag som jag inte tyckte mig känna igen...MEN så drog jag mig till minnes ett lika knepigt telefonsamtal som jag fick för någon vecka sedan, från ett företag (med för mig välkänt namn...trodde jag på grund av försäljarens list). Jag blir så gu#* inniförb*#d på dessa telefonförsäljare som har anammat ett förhållningssätt hala som ålar. Givetvis så har jag trillat dit, på något som jag de facto trodde var något helt annat.... Dumma, dumma jag och ännu dummare, dummare försäljare!!!! Telefonförsäljning borde i mina ögon banne mig vara totalförbjudet. (Ursäkta alla ni som jobbar seriöst med detta jobb, ni får räknas till undantagen) Varför finns det annars lååååånga listor på svartlistade företag som använder sig av ojust telefonförsäljning? Åhhhh...jag kokar!!!! MEN jag ska se vad som kan göras, och ALDRIG mera gör jag någon form av "deal" på telefon. Dessutom lovade försäljaren mig att sända uppgifterna på mail för bekräftelse, men ännu har jag ingen sett. Bara fakturan! Detta löfte låg faktiskt till grund för att jag överhuvudtaget ville lyssna på honom. Antar att det är toksvårt att bevisa, för det var ju bara försäljaren och INTE jag som hade bandspelare. Så det är väl bara bandat det som företaget har nytta av. Så den som läser detta och blir uppringd av Din kommun del, gör inte som jag och "uppfatta" efter att ha frågat ett x antal gånger om vilket företag jag pratade med att det var Din Del, utan LÄGG ISTÄLLET PÅ LUREN!!!! Annars kostar det mysing :(
Därefter hamnade jag i en dödfödd diskussion med en person, som inte ledde till nånting förutom huvudvärk och sura miner. Inte alls i min smak, då jag fördrar att man hellre biter till -och endera ordnar upp saken, eller om det inte går lämnar det därhän UTAN att sura. Nåja... nu blev det som det blev...så får man se hur det ser ut sedan....
Och som inte det var nog så ringde telefonen och jag hann nästan inte svara så började det att låta i andra änden: -kackelikackelikackeli. Nä, inte riktigt med nog var det bra nog likt... Tänk att det finns människor som tror att bara för att man jobbar i servicebranschen så tål man höra vad som helst, och att det är tillåtet att vara hur otrevlig som helst *hrmf*. Dessutom så var det nu inte alls i mitt åtagande överhuvudtaget att serva denna människa, vilket hon slutligen verkade förstå efter ett antal otrevliga minuter. MEN TÄNK att man ibland ska behöva vara såååå övertydlig så det finns inte. HUVVA, inte har den här dagen börjat så himla bra...känns nog mest som att jag borde gå och dra nåt gammalt täcke över mig och inte kliva upp någe mer idag. Vad är det som gör att vissa dagar funkar ingenting? Prata man om karma så skulle man ju kunna tro att jag har en stor svart djäkla aura omkring mig idag som formligen drar till sig allt möjlig skit. MEN skam den som ger sig, det är bara att skaka av sig och vända på tänket: -för om dagen börjat såhär taskigt, så kan det ju faktiskt bara bli bättre framåt dagen. Eller?!
Tjo o hej, på återseende!
Odlingar och studenter
Hursomhelst så händer det hela tiden saker runtomkring i tillvaron just nu. Troligtvis precis som för de allra flesta av oss, så är det en ganska intensiv period under maj-juni. Högtiderna och festligheterna byter bara av varandra, uppblandat med utflykter, friluftsdagar och avslutningar åsså ska man försöka hinna jobba också (*ler*). PUST, man kan bli riktigt matt ibland. Och mitt i alltihopa ska man givetvis också plantera, både grönsaker och blommor. Hur som helst så har jag nu gjort både det ena och andra... för förra fredagen så var vi i Östersund hela dagen och firade vår numera "nybakade" student, Lasse. Där träffades vi, vår familj dvs. Leif, jag, Jack och flickvän, Emelinda och storasyster Weronica. Åsså farmor o farfar, Lasses Faster Marie och två barn tillsammans med Lasses mamma, mormor, morbror med fru, 3 kusiner och ett kusinbarn *flämt*, fick jag nu med alla??? Som tur var hade vi fått låna en lokal i stan via Leifs arbetsplats och kunde ha lite mottagning där på plats. Så innan dess var det en aning planering, inköp och tillverkning av smörgåstårtor och efterrätt. Tillställningen blev trevlig, om än vi fick vänta, o vänta, o vänta på själva studenten. Precis som det ska vara på studenten, så åkte han ju runt tillsammans med sina kompisar i (vad vi tyckte, väldigt långa) timmar. Roligt blev det i alla fall att Lasse själv tyckte det var kul att alla kunde samlas på en och samma gång och ställe.
Ett smakprov av dagen...
Under de gågna veckorna så har jag också blivit "trädgårdsmästare" *flin*. Skaffade, eller rättare sagt -Leif skaffade mig ett antal pallkragar som vi fnissat upp och jag därefter preparerat med diverse smått och gott. Som en god vän sa när vi diskuterade omkring min stressituation: -Ta du och skaffa dig dina pallkragar, så kan du gå ut och pyssla om persiljan när det blir som mest stressigt omkring dig. Så ska du se att det blir bättre. Då hade jag redan införskaffat pallkragarna, sått mina frön. Dock ingen persilja. MEN hon trodde att det skulle gå bra ändå, t.o.m med dill =) Och baske mig...om inte det är lite meditativt att rota omkring i det gröna och vattna och lägga av och på fiberduk. Trot den som vill.. Så nu ska det skördas bland annat sockerärtor, plocksallad, morötter och dill i sommar. Åsså doftar jag och plockar lite med både timjan, lavendel och en och annan sommarblomma med. Vi har nog också lite färsk potatis till midsommar...men bara liiiite, för resten (några "pärkålar") ska få växa på sig ytterligare innan de åker ur jorden.
mums med sockerärtor och plocksallad direkt ur landet
Sedan måste jag bara berätta att efter midsommar så drar jag iväg själv för 5 dagar. Jag har den stora förmånen att få åka till Österåsens Hälsohem. Så den 22/6 ska jag vara på plats för de s.k. basdagarna, som sedan ska följas av 17 dagar ytterligare vistelse där i augusti. Det känns verkligen kanon! Var där på inskrivningsdag i slutet av maj, och känslan var att jag skulle kunnat stanna där och då på studs. Känns nästan ofattbart att få möjligheten att vistas på ett sådan ställe och ta del av det utbud som där finns, med gymnastik, vandringsstråk, bassängträning och vegetarisk mat. Det som däremot känns knepigt är att lämna familjen, såååå låååång tid...För jag vi har nog aldrig varit ifrån varandra under lika många sammanhängade dagar sedan vi blev ett par och bildade familj. Fast, jag vet ju att det kommer att funka. Det finns ju andra familjer med någon i familjen som pendlar till jobbet varje vecka och klarar av detta, eller hur?! T.o.m det så har det ju tidigare skett i min egen familj (mina egna föräldrar) och både de och jag överlevde ju =) Och det här är ju verkligen inte för evigt, utan för några veckor. Och förhoppningsvis så kommer man sedan hem som "en ny människa" OCH DET kan ju verkligen inte bli fel!
Här ska jag vistas och verkligen ta tillvara på tiden som erbjuds!
Nämen, ujujuj, nu har inlägget dragit iväg igen.. Hoppas att ingen somnat... Tror jag får skärpa till mig och blogga lite oftare, med mindre omfång möjligtvis. Fast å andra sidan. Det blir nog såhär när man som jag är en "lust-bloggare". Och det är ju precis så jag vill ha det. Blogga när lusten faller på... Så ni får nog stå ut med mina få-men-mycket-långa-inlägg är jag rädd. Men för nu...
Tack och hej - Leverpastej!
Chillat =)
* Vi hade rasande tur med vädret = Solsken hela tiden och jättevarmt (lite minus för alla mygg, men stundtals blåste dom bort)
* Vi fick möjlighet att träffa årskursen som går före oss = Det var trevliga människor att träffa, och så bjöds vi på en riktigt härlig sommarfest som 2:orna anordnat. (ett minus för att de kallade oss för "etta-gluttare" *hehe*)
* Åsså allra härligast...all tid som vi fick tillbringa med olika inspiratörer tillsammans med mina helt otroliga kurskamrater. 16 timmar av olika sorters Workshop.
Min grupp startade med att måla i Gouacheteknik - härligt slabbigt, och befriande där vi uppmanades av kursledaren Ylva att måla in oss i naturen. Genom att avbilda det gråa i stenar o grus. Kan ni gissa hur svårt det är på en skala att måla grått, genom att endast använda sig av blanda till nyanser av rött, blått och gult. Knepigt, men nu vet jag att det går =) Och resultatet ligger ju alltid i betraktarens öga...
En gråsten med mossa - full av gråa nyanser att måla
Därefter fick vi Tova ull med Tina. Snacka om att vara närvarande i nuet. Vi tovade och rullade först en boll som föreställde "vår inre kärna". Känslan var helt underbar. Som meditation. Skulle kunnat sitta där ännu och skapa på min boll i lager på lager. MEN då hade det nog blivit en VÄLDIGT stor boll, är jag rädd *hihi*. Sedan fick vi tova vårt eget träd. Och ana om allas resultat skilde sig... Men alla var sååå fina, och helt unika!
Sedan var det dags för att måla igen. Men den här gången måla vi japanskt med Inspiratören Peter. Med japanska gethårspenslar satt vi alla och intensivt målade bambu. Ja, alltså vi "avbildade" bambu som de ofta görs i japanska målningar. Detta allmedan vi bl.a. fick höra historien varför bambun så ofta avbildas i japanska målningar. Kort kan man säga att det är pga. att bambu har så speciella egenskaper. Då den är både stark-seg men flexibel, och därför alltid böjer sig bara tillräckligt för att klara av exempelvis hård blåst, för att sedan återgå till sitt upprättstående tillstånd. Precis som vi människor också borde leva efter - att böja oss just tillräckligt när det stormar - för att därefter åter resa oss. Det var också en ny härlig upplevelse, med ny teknik som jag aldrig tidigare provat på.
Forsen vid Snöåbruk
Och som avslutning fick vi 4 timmar med en röstcoach: Nina Nu. Och inte visst jag att jag hade så pass mycket röst inom mig =) Jag kunde t.o.m göra ett (mycket) kort "anförande" om mina favoritelement: vatten och sten, stående i forsen på en sten, med mina kurskamrater sittande på å-kanten. OCH de hörde vad jag sa *jippie*. MEN viktigast av allt: Jag svimmade inte och druknade i ån utav ren och skär rädsla för att prata inför publik *dubbeljippie*! -Så nu har jag kommit ytterligare en bit på väg att bota min "törs-inte-prata-inför-folk-för-att-de-tittar-på-mig-och-tycker-säkert-att-jag-är-kass-och-tråkig-att-lyssna-på-mani" --- MÅLET är att ----> *ännu hemligt*
Summan av kardemumman är i alla fall att jag haft en superhelg, som laddat mig med en hel del energi. Även om jag rent fysiskt är väldigt trött pga. intensiva dagar, sena kvällar, och en sjudj***kla förkylning.
För denna gång - Tack och hej - På återseende!
/Mona
Ps: Märkte ni förresten att jag fått lära mig ett nytt "användbart" ord - Chilla. Tänk att man ska hinna bli 40 innan man får lära sig ett utmärkt ord för att slappna av... *asg*
Bjuder på
...eller kanske tips på vad man kan sysselsätta sig med om man är sysslolös.... och har hår som räcker till...
...nåja, titta och begrunda. Och jag hoppas att du åtminstone drar liiiiiite på smilbanden. För det kostar på att bjuda på sig själv på det här viset *asg*
- Och INGEN kan väl komma och säga att vi INTE lika, eller?!
Trevlig helg på er alla!
Orken tryter ibland...
....och den minsta småsak känns som att bestiga Mount Everest. Och blogga...DET kommer verkligen i skymundan. Eller rättare sagt, jag lägger det i skymundan för att istället lägga orken på det som just för tillfället känns viktigare. Vad gör ni för att ladda batterierna?
Hur som helst så påminns man ju lite titt som tätt på anledningar att faktiskt ta sig i kragen och bringa den där kraftansträngingen till sin spets, och tur är väl det. Annars blev man väl liggande kvar i sängen med täcket över huvudet
:-(
En stor orsak till orken finns väl i barnen. Och i morse flinade jag gott när jag bläddrade igenom några bilder på datorn. Tänk att "kaxiga myran" härnedanför snart fyller 6år. Ujujuj, tiden går MEN kaxigheten består *hehe*. Det är nämligen en fröken med attityd som vi har innanför våra väggar. Sin ålder till trots, så inte är det många som skulle kunna sätta sig på henne inte :-) Det är nästan så att det lyser igenom på fotot. Och där var hon nog bara en 9 månader eller nåt.
Puss o kram -Cykelram!
Förändring och ovisshet
Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och något alldeles oväntat sker
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig densamma mer.
Alf Henriksson
Vicken dag =)
Men före all denna uppståndelse uppvaktades jag av "närmast sörjande" på förmiddagen. Med diverse roligt som, lotter, väckarklockor, äggklockor, plocke-pinn m.m. (Behöver jag berätta att min make tyckte att det var skitroligt att det landat en 10-kronorsmarknad här på orten samtida med min födelsedag) MEN jag fick dessutom något riktigt efterlängat och numera ej längre hemligt önskat ---> ett munspel och en spelbok för munspel. Så nu ska min "hemliga dröm" gå i uppfyllelse, och jag ska bli munspelvirtuos. Hmmmm...hur nu det ska gå till =P. Men enligt filmbevis som vi besitter, så finns det ju läromästare i släkten *fniss*... (Inget är så skönt som lagomt fräck hämd, eller hur bror? *hehe*) Så bara jag lyckats klura ut hur jag kan lägga ut ett videoklipp, så kommer nedan ett fint inlägg på munspelaren ...
Så till alla, TACK hela dagen har värmt!!! Nu bjuder jag på lite bilder tillbaka:
MITT munspel :-)
Mmmm...detta ser jag verkligen framemot =)
Är den inte snygg min alldeles egna Customhoj -Yamaha Viagra VX1000
Spana in detaljen --- väcker nog många avundsjuka blickar *hehe*
Vem skulle inte kämpa för att få gå med i den här fruktade klubben...
Åsså sist men inte minst...
åtminstone ett kort på min munspelande bror...och bara tiden är mogen kommer även en filmsnutt...
Cykelram --- o en födelsedagskram *hihi*
Känslan
Smärta och bot
Vass
Vass
Så vass
Jag sticker mig
på själen
Och livsandarna flyr
liksom när luften går ur en ballong
Botar
Botar
Och tätar
Med jorddoft
bäckskval och luft
Så fylls snart mitt bröst
med livsmod och längtan igen
© Mona Engholm 2009
Utmaning med planerat "elstopp"
Tillhör skaran som börjat vakna och inse att vår värld och dess resurser inte är oändlig...
Så häromdagen fastnade jag på en artikel i vår lokala tidning där en närliggande kommun bestämt sig för att släcka ner kommunhuset under en timme den 28/3 mellan kl.20.30-21.30. Deras önskemål var att även övriga medborgare i kommunen skulle engagera sig. JAG bor INTE i denna kommun, MEN jag vill gärna engagera mig OCH gärna ha er med mig. Ju flera vi blir, desto större blir effekten!!! Och allt som kan göra skillnad måste ju vara bättre än inget, eller hur?
Själv tänker jag "tvinga" familjen att släcka TV-apparater, Datorer, TV-spel och diverse annat smått o gott som möjligen används i större utsträckning just på lördagkvällen. Istället hoppas jag på att vi gemensamt kan tända stearinljus, spela något roligt spel, prata och ha det allmänt mysigt! Låter inte det som en bra idé!
För dig som nu spänt dina öron och vill veta mera om Earth Hour...titta in på Världsnaturfondens hemsida:
http://www.wwf.se/vart-arbete/klimat/1214739-earth-hour-2009-nyhetsarkiv och läs mera om vad vi kan göra.
Hoppas nu att ni ser fram emot att ha en riktigt MYSIG kväll den 28/3, i mörkrets tecken!
Pssst... tror på den goda viljan
OCH mänskligheten! Så till vem som helst, VARSÅGOD att knycka idén och/eller texten och lägga på din Blogg/hemsida. För vad är det man säger --- "Många bäckar små". Och kanske kan vi påverka en och annan politiker till reaktion genom att bidra med vårt engagemang. För Klimatförändingar påverkar oss alla...Kram/
Mona. E
Baka baka liten kaka..åsså dragspel förståss
Nyss avslutat lite kakbak för idag. Tanken slog mig häromdagen att det kan kanske vara roligt att ha några kakor att bjuda på om det skulle komma någon på besök under helgen. Så sagt o gjort, jag kavlade upp ärmarna redan häromdagen och satte deg för att kunna baka ut på kvällen. Chokladapelsinkakor och shackrutor blev det i förrgår. Så i kväll har flitens lampa lyst igen (inte allt för ofta beträffande kakbak kan jag lova...) och nu producerades hallongrottor och ingefärssnitt. Och gissa om vår frysbox fick sig en smärre chock!!! Aldrig tidigare har *han* (skriver man han om en frysbox, eller är det en hon...) skådat kakor UTAN att julen är i antågande. Och det är den ju inte! ÄVEN om man skulle kunna tro det när man går ut och ser all snön.
Under tiden som jag pysslat i köket har jag hela tiden haft underhållningen fixad. För i andra änden av huset har ena tonårssonen sitt rum, och DÄR plinkas det frenetiskt fån morgon till kväll på både aukustisk och elgitarr. Är såååå roligt att höra hur han gör framsteg. Även om jag ibland undrar hur i hela friden han orkar med att spela samma och samma och samma stycke om o om o om igen. MEN det ger ju uppenbarligen resultat. Och jag hoppas att han fortsätter med intresset. Och jag avundas honom liiiite (egentligen inte alls, för hur ska man kunna vara avundsjuk på sitt eget barn?) eller rättare sagt så beundrar jag honom som inte ger upp. Utan troget tragglar vidare, och dessutom får det att låta riktigt hyggligt.
Gett upp, det har jag däremot gjort massor av gånger när det gäller musikinstrument. Först var det blockflöjt under något år (någon fler som känner igen sig?), sedan var det tvärflöjt. Som var kul någon termin, tills jag kunde mera än vad musikläraren kunde *suck*. För han själv var definitivt inte skolad inom tvärflöjtarnas värld, även om han var musikalisk. Därefter följde dragspel, som faktiskt var riktigt roligt, ända tills jag bytte skola och inte kunde dra med mig spelet hemifrån därför att jag först gick 1km till bussen, och sedan oftast fick stå och vänta ett tag. Och i vårt nordliga klimat blir inte ett dragspel särskilt väl behandlat under sådana premisser.
På den nya skolan fanns det nu också bara knappdragspel att spela/öva på, och jag var van vid att spela på ett pianospel. MEN min "snälla" musiklärare löste detta på ett helt otroligt bra sätt (NOT!) och tog dit ett eget privat pianodragspel. Bra kunde tyckas, OM det inte varit för att detta spelet inte var funktionsdugligt, utan det väste och fräste om bälgen så fort man skulle spela. HUR BEHÅLLER MAN DÅ MOTIVATIONEN att fortsätta spela om man flitigt övar hemmavid och sedan ska spela upp för sin lärare på ett som läcker luft? Så min karriär som "Jularbo" fick ett abrupt slut. Något jag ångrar idag, för det skulle vara så j**kla roligt att kunna spela åtminstone ett instrument riktigt. MEN jag när en "hemlig" dröm... Någon gång ska jag lära mig spela munspel. För kan det finnas ett mer praktiskt instrument att behärska. Det ryms i fickan och så är det ju bara såååå häftigt med blues =)
Puss o kram - tavelram!
Härligt väder
Å massor av snö. Började dagen med en skogspromenad med voffsen. Tjavade runt i en massa snömodd, på de skoterspår jag kunde hitta nere i skogen. Ja, jag behövde inte leta speciellt länge för jag har mina rutter. Sedan när jag kom in i stugvärmen igen, så tittade jag längtansfullt tillbaka ut. Men i skrivande stund så har solen försvunnit, så all den "bittra" ångest som nyss bodde i mig har nu fått ge vika. För jag behöver inte längre sitta och önska mig UTANFÖR fönstret *fniss*. Utan nu ser jag bara fem emot nya fina dagar...
Kortet ovanför har några veckor på nacken. MEN det var i det närmaste lika fint ute idag på förmiddagen, OCH lika mycket snö.
Begääääärrr...rr..r
Någon fler än jag som drabbas, sisådär ett par gånger om året?
Shoppa kläder går fetbort (haha...nu va jag kul va...), likaså smink, smycken och skor. Ja, i allafall delvis. Erkänner att skor är jag liiiiite svag för. Ligger kanske i släkten??!! MEN, ett stort, STORT MEN! Böcker det kan jag bara inte låta bli att shoppa. Finns det något ord för en sån som jag? Jag menar som är sjukligt besatt av böcker.
Varje år brukar jag "budgetera" en viss avsatt slant för att faktiskt unna mig några väl valda böcker. Och varje år får jag verkligen stålsätta mig att faktiskt inte köpa flera än vad jag bestämt mig för. Oftast går det bra, ibland mindre bra... Som denna bokrea, t.ex. Vem fasen har kommit på att även matvarubutikerna ska ha boklådor??? Räcker det inte med frestelserna som bokhandlarna lockar med. NÄDÅ. I år sprack det på en jämrans boklåda som lömskt stod och lurpassade på mig när jag intet ont anande klev in genom vår ena matvarubutiks grindar. Vet inte vad som hände, men --svosch... så stod jag bara där med näsan djupt nerborrad i lådan. OCH VAD FICK JAG SYN PÅ!!! Jodå, en bok som jag bestämt mig för att inte köpa på bokhandeln (Den svenska sångboken). Men här kostade den bara halva priset från vad den gjorde på bokis: jag menar halva priset då kan man ju bara inte låta bli att köpa den, eller???
O sedan, då, huxflux så landade det en tjock rackarns bok till i min korg... Historien är nämligen den att jag sneglat på en likvärdig på bokhandeln, men begränsade mig till andra böcker och trädgårdsboken fick därför vika hädan. Ända tills jag formligen överfölls av detta exemplar: Allt om Trädgård. Precis i rätt ögonblick när boken kastade sig över mig så fläktes några sidor i den upp och jag blev förälskad, kär och totalt såld... Och det blev boken oxå, ja såld alltså till moi, givetvis... Jag tröstar mig med att boken i alla fall kostade bara en fjärdedel mot ordinarie pris (jag har sneglat på den tidigare *ler*) och det rättfärdigar väl oxå ett köp, eller hur?!
Ja, ja, hur som helst så har jag med tiden blivit en riktig fena på att hitta på ursäkter. Men det är nu visst så med alla som har ett beroende, eller missbruk av något slag. Som tur är biverkningarna små...om man bortser från hålen i plånboken. Fast hål kan man ju laga med textillim, eller nål och tråd har jag fått lära mig :-)
Kram och kval ---> från en bokmal.
